torsdag 28 mars 2013

Interkulturell kompetens och berättande genre
Dagen började med att Stina gav oss lite fakta om interkulturell kompetens. Jag konstaterade ganska snabbt att det finns mycket att lära inom det området.
Sedan fick vi göra två övningar. Båda gick ut på att lyssna och berätta. Det är lätt att berätta när man ser att den andra verkligen lyssnar. Det är en stor konst att lyssna aktivt. Jag känner att jag har fått mycket träning i att lyssna i mitt jobb som lärare och förstår verkligen vikten av att vara en god lyssnare.
Gruppen skulle även skriva en berättande text utifrån någon av gruppens berättelser. Vi valde Lindas berättelse. Återigen blev jag elev och det är nyttigt att få känna att det inte alltid är så lätt, men att man känner ett stöd från gruppen.
Till sist funderade vi på hur vi skulle få in den berättande genren med ett interkulturellt perspektiv i vårt temaarbete. I vårt tema ingår ”det hållbara samhället” och här tänkte vi att det skulle passa. Först ett intro om vad ett hållbart samhälle är sedan en paruppgift , ”Första gången jag kände mig miljömedveten.”  Efter det en gemensam genomgång av en berättande text utifrån någon av elevernas berättelse.

onsdag 27 mars 2013

Den berättande genren och interkulturell kompetens

Vi har haft vår tredje träff i genrepedagogik. Jag tycker att träffarna är roliga och givande, man går därifrån med känslan av att ha gjort något meningsfullt.

Stina föreläste om interkulturell kompetens och det var intressant. Där väckte jag frågan vad som egentligen är svensk kultur. Det är något man kan fundera över. Vi pratar om att de invandrare som kommer hit ska lära sig om svensk kultur men vad är egentligen rätt att lära dem när vi alla ofta gör och tycker olika. Jag tänker exempelvis på olika firanden som ju ser olika ut för olika familjer, vilken mat vi äter, hur vi semestrar osv. Listan kan göras lång. Finns det en "baskultur" eller? Vad kan vara viktigt att lära dem?

Jag tyckte det var intressant med linjära, multiaktiva och reaktiva kulturer. Det är något jag vill lära mig mer om eftersom det i stora drag stämmer med den uppfattning man har om olika kulturer av människor. Till exempel att asiater undviker konflikter och är mer tysta och väntar in medan latinamerikaner exempelvis är pratsamma, yviga och har många bollar i luften. Vi svenskar bryr oss mycket om tiden och vill planera och ta en sak i taget. Stämmer bra på mig i alla fall... Kanske om vi visade mer intresse och förståelse för att vi faktiskt är olika skulle många konflikter undvikas.

Vi fick även göra en övning där vi tränade på att lyssna på varandra. Att bara lyssna kan vara svårt eftersom man gärna vill bekräfta genom att säga något. Särskilt när man pratar med någon som man inte känner så väl, då vill man gärna bekräfta och visa att man är intresserad av det personen säger. Jag tror inte att jag lyckades vara helt tyst;) Vi skulle bland annat berätta om när vi för första gången känt oss annorlunda och sedan skriva ner en av de händelserna. Det var intressant att höra de andras berättelser. Den vi valde har jag skrivit om i mitt förra inlägg. Då använde vi oss av den berättande genren. Vi började med att skriva en narrativ berättelse men eftersom det inte fanns någon direkt lösning i berättelsen blev det mer utifrån den personligt återgivande genren. Denna uppgift gjorde vi tillsammans i vår "basgrupp". Vi bestämde sedan hur vi ska använda oss av den berättande genren i vårt gemensamma arbete i gruppen och hur uppgiften även ska vara interkulturell.
Igår hade vi vår tredje sammankomst. Vi jobbade bl.a. med att berätta och lyssna. En av uppgifterna var att berätta för sin klasskamrat om den första gången man kände sig annorlunda. Det var intressant att höra den andras berättelse och svårt att vara tyst och inte kommentera.

Vi jobbade också med den berättande texten i vår grupp och funderade på hur vi ska kunna gå vidare i ett interkulturellt perspektiv. Jag tror att vi har kommit på en bra idé.

Berättande text

Idag jobbade vi med berättande text. Vi fick först berätta för varann om när vi första gången känt oss annorlunda och hur vi upplevt det. Vi skulle sedan skriva en berättande text om en berättelse och vi valde Lindas. Vi försökte hjälpas åt att skriva den och fundera om den skulle skrivas som personligt återgivande genre eller narrativ, och jag tror den blev mer narrativ i alla fall.
Det är mycket att tänka över och lite snurrigt i huvudet blir det, men det känns nyttigt att angripa texter på detta sätt och framförallt roligt att få göra det tillsammans. Det finns mycket att tänka över och tränga sig in i och lite sugen blir jag att prova skriva egna texter med hjälp av boken, men då måste jag ge mig den tiden och tiden att reflektera och då helst med andra.   

tisdag 26 mars 2013

Första gången jag kände mig annorlunda

En dag i grundskolans årskurs fyra hade vi en lektion om andra världskriget och nazismen. Vi hade en för året ny lärare som var väldigt omtyckt.

Läraren berättade för klassen om Hitler och vad nazisterna gjorde med människor. För att visa på ett exempel pekar hon ut tre elever i klassen: jag, en annan flicka och en pojke, och visar på våra utseenden. Vi hade alla mörkt hår och läraren säger att vi definitivt var personer som Hitler skulle ha ”utrotat”.  Sedan lägger hon till ”och även jag med för den delen” eftersom hon själv var mörkhårig.

Jag blev väldigt kränkt över hennes ord och kände mig utpekad och annorlunda. Från att aldrig reflekterat över mitt utseende på det sättet gjorde hon att jag kände mig konstig. Denna händelse blev också en barriär mellan mig och läraren. Trots att mina klasskamrater tyckte väldigt mycket om henne och pratade om vilken bra lärare hon var kunde jag aldrig känna igen mig i deras ord utan jag tyckte aldrig om henne efter det.

Denna händelse har fastnat i mig och jag kommer än idag, 20 år senare, ihåg hur jag kände mig och hur orättvist det kändes att bli utpekad på det sättet. Idag är jag själv lärare och har lärt mig att det är oerhört viktigt hur vi bemöter elever och vad vi säger till dem. Något vi tycker är en bagatell kan vara väldigt stort för en annan människa och det kan följa med en person resten av livet.   

fredag 8 mars 2013

Det vidgade textbegreppet

I tisdags hade vi vår andra träff i genreutbildningen.

Vi presenterade alla upplägget till den första lektionen med förförståelse inför ämnet, i vårt fall ett kapitel i samhällskunskap på grundläggande nivå. Det var roligt att höra av de andra grupperna att film och bild är ett aktuellt verktyg.

Vi fortsatte våra lektionsplanering och har även där tänkt arbeta mycket med bilder.

För mig är det intressant att höra andra lärares tankar och idéer. Vi har ju alla vår "hemmablindhet" och det är nyttigt att få tillfälle att lyssna till andra.

/ Lisa

onsdag 6 mars 2013

Andra träffen

Stina började med att dekonstruera en argumenterande text. Om jag har förstått det rätt är det läraren som första gången går igenom vad som är typiskt för texttypen. Nu funderar jag på hur man gör detta på bästa sätt. Kan man ta allt på en gång eller bör man dela upp introduktionen. Det kan inte vara helt lätt för eleverna att förstå vad det hela går ut på. Hur många gånger måste man visa? Antar att det ger sig efter att man har testat själv några gånger.
Vad har jag mer tagit med mig från eftermiddagen? Jo, att vi var rörande överens om hur vi fångar upp förförståelsen som är så viktig.”
”Det flippade klassrummet” är intressant ur många synvinklar. Jag tänker främst på de med t.ex. läs- och skrivsvårigheter som ofta råkar ut för läxor som de inte klarar av. Om läxan är att se en film som intro till ett avsnitt klarar alla av det. BRA läxa!!
Vi skulle även skriva en egen argumenterade text tillsammans. Lärorikt att själv testa elevernas uppgifter. Inte helt lätt för oss heller!
När det gäller gruppens eget arbete med temat ”Du och jag och samhället” har vi kommit ytterligare en bit på väg. Vi kommer att jobba mycket utifrån de bilder som finns i boken och vi ska även försöka hitta andra bilder för att presentera ämnet. Det blev en hel del diskussioner om när vi skulle lägga in introt för argumenterande text. Vi enades om att vi skulle börja introducera textgenren ganska tidigt.
Till sist kan jag säga att jag ser fram emot att få testa det jag lärt mig tillsammans med elever.

tisdag 5 mars 2013

Träff 2

Idag har vi fått visa hur vi tänker oss att introducera våra olika ämnen, och det var roligt och intressant att se hur de andra grupperna tänkte. Gemensamt var att alla tänkt använda sig av media i introduktionen.

Sedan satt vi i våra respektive grupper och planerade för ett fortsatt arbete om det aktuella ämnet, i vårt fall "Du och jag och samhället". Vi kom på ett bra sätt hur vi ska gå vidare med ämnet samt även hur vi ska implementera argumenterande texter i arbetet.

Det känns som att vi är på rätt väg och att arbetet kan utvecklas till någonting bra och användbart! /Linda

Här får man tänka till...

Roligt att få tränga in i generpedagogikens olika delar tillsammans med gruppen. Mycket känns lite svårt men det känns lättare när vi pratar ihop oss i vår grupp. Vi kom j en bit på väg tycker jag. Nu måste jag läsa på lite mer bara och hålla kunskaperna vid liv. 
Hej från Anna 

Inför genrepedagogik till alla i alla ämnen



Vi anser att genrepedagogiken är en framgångsfaktor för att vi ska kunna uppnå en skola för alla.

För det första kan alla elever delta i undervisningen i genrepedagogik, eftersom det finns en tydlig struktur där man gemensamt i grupp jobbar igenom texter.

För det andra är genrepedagogiken som en brygga mellan olika ämnen, därför att olika texttyper ingår i alla ämnen.

För det tredje gynnar genrepedagogiken de elever som har ett annat modersmål än svenska, för att de blir vana att reflektera över olika texttyper och förstår att man kan se på texter på olika sätt. Det är inte alltid som en rättstavad text har det bästa innehållet.

Sammanfattningsvis anser vi att fler elever skulle nå målen i fler ämnen i både grundskolan och gymnasieskolan om man använde genrepedagogik. Alla lärare måste anta utmaningen att få fler elever godkända genom att testa genrepedagogiken.