tisdag 25 juni 2013

Utvärdering genrepedagogik

Här kommer vår utvärdering av genrepedagogiken våren-13.

Det som gav oss mest i kursen var redskapskapet att på ett bra och strukturerat sätt presentera olika texttyper för eleverna. Eftersom alla elever är olika bör ju även texterna vara olika. Dessutom var det väldigt givande att vi var många från olika utbildningar på skolan och att vi fick jobba både i stor och i mindre grupp. Det som också var bra var när vi fick prova på att dekonstruera texter, och det hade vi gärna kunnat få göra fler gånger. Då fick vi känna oss som elever, och det är bra att få sätta sig in i deras situation.
Något vi hade velat ha mer av är att på ett praktiskt sätt få jobba oss igenom en texttyp, ex. berättar- genren, och på det sättet blivit säkrare på dekonstruktion av text. Att diskutera i stor grupp är alltid intressant och givande, men ibland kändes det som att tiden inte räckte till. I vår grupp hade vi ett bra samarbete, även om inte alla kom varje gång. Vi kompletterade varandra bra; alla jobbar med olika saker inom Vuxenutbildningen och det var roligt att få jobba med ”nya” människor.
Till nästa gång skulle träffarna kanske kunna hållas mer kontinuerligt, och kanske även få in några träffar till så att tid finns för diskussion med övriga deltagare. Tid för projektarbete behövs på träffarna, kanske halva tiden per träff. Som tidigare sagts hade vi velat vara mera ”elev” där vi tillsammans hade arbetat oss igenom en texttyp för att nu känna oss säkrare på vissa delar i arbetsgången. Dessutom hade det varit bra om vi hade gått igenom det vi läst i böckerna genom att diskutera vissa avsnitt mer med varandra och även att grammatiken kunde bli än tydligare. Det var bra balans på träffarna både med stor grupp och med liten grupp. Vi fick ju väldigt mycket gjort även om vi ibland inte riktigt förstod vad vi skulle göra, men tillsammans blev vi klokare och vi jobbade framåt.
Ett starkt minne är när vi försökte få ihop redovisningen och vi hade ont om tid så där på slutet av kursen. Men det flöt på väldigt bra och vi kunde vara nöjda med det som vi redovisade. Vi tänkte att redovisningen skulle vara enkel så att de som lyssnade lätt kunde förstå och följa med. Själva redovisningstillfället kändes bra och redovisningen i sin helhet med alla grupper blev väldigt bra. Förhoppningsvis inspirerades flera av dem som lyssnade. Ett annat starkt minne var när vi delgav de andra tillfällen när vi känt oss annorlunda. Det var intressant och givande, både att lyssna och att delge de andra. Man fick bjuda på sig själv, och på så sätt lärde vi känna varandra bättre.
Genrepedagogiken kommer i nu att användas vid arbete med olika texter och det känns som att vi med genrepedagogikens hjälp kan visa på olika texttypers likheter och skillnader. Det känns som att genrepedagogiken även kan hjälpa eleverna med deras skrivande; att de får strategier för att skriva en bra text och strukturera upp den. Att läraren hjälper eleverna med arbetet med nya och svåra ord på ett tydligt sätt är även viktigt.
En naturlig fortsättning på genrearbetet är att fler på Vuxenutbildningen får gå utbildningen och att vi håller diskussionerna levande på olika sätt. Det är även viktigt att vi berättar för varandra vad vi försökt jobba med i våra egna grupper, och delger varandra vad som fungerat och vad som inte fungerat. Att ta del av varandras bloggar är ett bra sätt för att se hur arbetet fortskridit i de olika grupperna eftersom det ibland kan vara svårt att få till fysiska träffar.
Till sist vill vi också säga att det skulle vara bra med en typ av utvärdering efter en tid för att se hur många av oss som gått kursen som faktiskt arbetat genrepedagogiskt och vilket utfall det blev hos eleverna.

/Anna och Linda

onsdag 10 april 2013

Träff 4

Vi har pratat om lässtrategier och hur viktigt det är att lärare ger eleverna nycklar för att förenkla deras läsande så att de verkligen förstår vad de läser och kan ta till sig en text. Något som kan vara självklart för oss lärare är inte självklart för eleverna. Hur förstår man en text? Vad gör man med ord man inte förstår? Fastän man exempelvis tycker att man repeterar och förklarar övertydligt är det inte säkert att det har fastnat eller att eleverna förstått. Så att ge dem strategier för hur de ska läsa och lära in något samt repetera fastän man tycker att man tagit upp samma sak gång på gång känns viktigt för mig. Att tillsammans diskutera svåra ord är en bra strategi, eller att de får sitta i grupp och fråga varandra. Oftast är det alltid någon som vet, eller så får de efter diskussion fråga läraren.
Tråkigt nog verkar det som att lässtrategier inte alls berörs under grundskolan och det är tråkigt att elever inte får lära sig detta från början av deras skolgång. Hoppas att det sker en förändring så att fler elever blir hjälpta!

I vår grupp arbetade vi även med en faktatext som handlade om Kvinnan i hinduismen där vi skulle arbeta med att dekonstruera texten. Det var intressant att arbeta på det sättet och plocka ut olika språkliga drag från texten. Det var lite klurigt att veta vad som exakt menades med aktionsprocess och nominalgrupp men till slut fick vi till det. Texten hittas längre ner på denna blogg.

Efteråt fortsatte vi att arbeta med vårt egna projekt i gruppen och kom fram till att det i presentationen ska fokuseras på den berättande genren. Det börjar närma sig presentation och nästa gång skulle jag vilja att tiden främst fick användas till detta. Det är även alltid intressant att höra hur det arbetas genrepedagogiskt på grundläggande och hur det mottagits av eleverna. Så Stina och Theresa får gärna berätta om det inledningsvis.

Lässtrategier
Eftersom jag jobbar med elever som ofta tycker att det är jobbigt att läsa arbetar jag mycket med olika strategier för att förstå texter. Jag försöker vara med när eleven ska ta sig an en ny text och påminner om hur viktigt det är att läsa rubriker, titta på bilder och fundera kring vad de redan vet i ämnet, INNAN de börjar läsa. Detta är ett steg som eleverna ofta glömmer eller helt enkelt hoppar över. För att få detta till en rutin måste jag påminna MÅNGA gånger. En annan sak som jag har märkt är att eleverna har svårt att lita på att det de redan vet kan vara värt något i sammanhanget. Sen har jag också upptäckt att det är viktigt att förklara vad det betyder att läsa mellan raderna. Jag har ofta fått höra kommentaren att ”det står ju inte i texten”. Undervisning i att läsa mellan raderna kan behövas!
Den avslutande strategin, att sammanfatta det viktigaste med egna ord, är ett kapitel för sig och det skulle kunna skrivas mycket om det. De elever som har problem med läsförståelsen tycker ofta att allt är lika viktigt. Då blir det ett stort arbete att lära sig förstå vad som är kärnan i texten, så den diskussionen väntar vi med.

Faktafamiljen
Jag tyckte att dekonstruktionen av faktatexten fungerade riktigt bra, men lätt var det inte. Den här texten var svårare än de som vi har jobbat med tidigare.
Jag förstår att egentligen är det inte så konstiga saker som vi ska leta efter när vi dekonstruerar en text, men de grammatiska begreppen om används inom genrepedagogiken är nya och inte helt lätta att förstå. Nu vet jag vad t.ex. aktionsprocesser är, men det tar ett tag att sätta sig in de begrepp som används och verkligen förstå vad som menas.

Faktagengre

Igår fick vi jobba med Faktagengre och då valde vi en text om Kvinnor och hinduism. Vi försökte angripa den gengrepedagogiskt och det kändes bra även om jag känner mig osäker så börjar man ju förstå lite hur man ska tänka. Resultatet har Linda M satt in här på bloggen.
I vår grupp var Lisa borta, men vi andra försökte resonera och prata om hur vi på ett bra sätt ska kunna redovisa vår samhällstext. Just nu lutar det mot att vi använder den berättande gengren. Vi tror att vi ganska lätt också kan få in lässtrategier i vår lektionsplaneringen.
Till nästa gång önskar vi att vi kan få jobba med vår redovisning mer.

Det kändes roligt att jobba med detta idag också, men tiden är känns kort och sen när man lite trött på eftermiddagen blir jag inte så effektiv. Man vill mer än man orkar.

tisdag 9 april 2013

Faktafamiljen - dekonstruering av text

Kvinnan i hinduismen

Efter att ha läst texten kom vi fram till att det är en konsekvensförklaring. Detta eftersom texten utgår från Manus lag och hur denna lag, trots att den inte är officiell, väger tungt i Indien. (Texten finns på Sky Drive).
Konsekvenser av denna lag är bland annat att kvinnan bör hållas beroende av män under hela sitt liv, ofödda flickor aborteras och kvinnan bör gifta sig så snart som möjligt. Det finns även ett fenomen som kallas brudbränning. Om en man och hans familj känner sig missnöjda med kvinnan kan hon bli bränd genom en ”olycka”.

En slutsats av texten visar att moderna kvinnor och feminister anses motarbeta traditionella kulturer och gå västerlandets ärenden. En annan är att kvinnor som arbetar med jämställdhet  idag försöker ta hänsyn till de religiösa traditionerna, och genom att använda den kvinnliga kraften kan man fokusera på kvinnors situation och ställning och därmed påverka samhället.

Språkliga drag i texten

Rubriken Kvinnan i hinduismen är ett påstående. Deltagarna är allmänna; indiska kvinnor och feminister. Det är flera deltagare.
De aktionsprocesser vi hittat i passivum är hållas, tämjas, aborteras, konfronteras.
Vi hittade några orsaksbindeord ex. därför, eftersom, nämligen, om.
Nominalgrupper finns och exempel är änkebränningen, brudbränning och hindunationalisterna.
I texten finns många ämnesspecifika ord, vilka man kan finna i texten ovan.

/Linda, Ewa och Anna

torsdag 28 mars 2013

Interkulturell kompetens och berättande genre
Dagen började med att Stina gav oss lite fakta om interkulturell kompetens. Jag konstaterade ganska snabbt att det finns mycket att lära inom det området.
Sedan fick vi göra två övningar. Båda gick ut på att lyssna och berätta. Det är lätt att berätta när man ser att den andra verkligen lyssnar. Det är en stor konst att lyssna aktivt. Jag känner att jag har fått mycket träning i att lyssna i mitt jobb som lärare och förstår verkligen vikten av att vara en god lyssnare.
Gruppen skulle även skriva en berättande text utifrån någon av gruppens berättelser. Vi valde Lindas berättelse. Återigen blev jag elev och det är nyttigt att få känna att det inte alltid är så lätt, men att man känner ett stöd från gruppen.
Till sist funderade vi på hur vi skulle få in den berättande genren med ett interkulturellt perspektiv i vårt temaarbete. I vårt tema ingår ”det hållbara samhället” och här tänkte vi att det skulle passa. Först ett intro om vad ett hållbart samhälle är sedan en paruppgift , ”Första gången jag kände mig miljömedveten.”  Efter det en gemensam genomgång av en berättande text utifrån någon av elevernas berättelse.

onsdag 27 mars 2013

Den berättande genren och interkulturell kompetens

Vi har haft vår tredje träff i genrepedagogik. Jag tycker att träffarna är roliga och givande, man går därifrån med känslan av att ha gjort något meningsfullt.

Stina föreläste om interkulturell kompetens och det var intressant. Där väckte jag frågan vad som egentligen är svensk kultur. Det är något man kan fundera över. Vi pratar om att de invandrare som kommer hit ska lära sig om svensk kultur men vad är egentligen rätt att lära dem när vi alla ofta gör och tycker olika. Jag tänker exempelvis på olika firanden som ju ser olika ut för olika familjer, vilken mat vi äter, hur vi semestrar osv. Listan kan göras lång. Finns det en "baskultur" eller? Vad kan vara viktigt att lära dem?

Jag tyckte det var intressant med linjära, multiaktiva och reaktiva kulturer. Det är något jag vill lära mig mer om eftersom det i stora drag stämmer med den uppfattning man har om olika kulturer av människor. Till exempel att asiater undviker konflikter och är mer tysta och väntar in medan latinamerikaner exempelvis är pratsamma, yviga och har många bollar i luften. Vi svenskar bryr oss mycket om tiden och vill planera och ta en sak i taget. Stämmer bra på mig i alla fall... Kanske om vi visade mer intresse och förståelse för att vi faktiskt är olika skulle många konflikter undvikas.

Vi fick även göra en övning där vi tränade på att lyssna på varandra. Att bara lyssna kan vara svårt eftersom man gärna vill bekräfta genom att säga något. Särskilt när man pratar med någon som man inte känner så väl, då vill man gärna bekräfta och visa att man är intresserad av det personen säger. Jag tror inte att jag lyckades vara helt tyst;) Vi skulle bland annat berätta om när vi för första gången känt oss annorlunda och sedan skriva ner en av de händelserna. Det var intressant att höra de andras berättelser. Den vi valde har jag skrivit om i mitt förra inlägg. Då använde vi oss av den berättande genren. Vi började med att skriva en narrativ berättelse men eftersom det inte fanns någon direkt lösning i berättelsen blev det mer utifrån den personligt återgivande genren. Denna uppgift gjorde vi tillsammans i vår "basgrupp". Vi bestämde sedan hur vi ska använda oss av den berättande genren i vårt gemensamma arbete i gruppen och hur uppgiften även ska vara interkulturell.
Igår hade vi vår tredje sammankomst. Vi jobbade bl.a. med att berätta och lyssna. En av uppgifterna var att berätta för sin klasskamrat om den första gången man kände sig annorlunda. Det var intressant att höra den andras berättelse och svårt att vara tyst och inte kommentera.

Vi jobbade också med den berättande texten i vår grupp och funderade på hur vi ska kunna gå vidare i ett interkulturellt perspektiv. Jag tror att vi har kommit på en bra idé.

Berättande text

Idag jobbade vi med berättande text. Vi fick först berätta för varann om när vi första gången känt oss annorlunda och hur vi upplevt det. Vi skulle sedan skriva en berättande text om en berättelse och vi valde Lindas. Vi försökte hjälpas åt att skriva den och fundera om den skulle skrivas som personligt återgivande genre eller narrativ, och jag tror den blev mer narrativ i alla fall.
Det är mycket att tänka över och lite snurrigt i huvudet blir det, men det känns nyttigt att angripa texter på detta sätt och framförallt roligt att få göra det tillsammans. Det finns mycket att tänka över och tränga sig in i och lite sugen blir jag att prova skriva egna texter med hjälp av boken, men då måste jag ge mig den tiden och tiden att reflektera och då helst med andra.   

tisdag 26 mars 2013

Första gången jag kände mig annorlunda

En dag i grundskolans årskurs fyra hade vi en lektion om andra världskriget och nazismen. Vi hade en för året ny lärare som var väldigt omtyckt.

Läraren berättade för klassen om Hitler och vad nazisterna gjorde med människor. För att visa på ett exempel pekar hon ut tre elever i klassen: jag, en annan flicka och en pojke, och visar på våra utseenden. Vi hade alla mörkt hår och läraren säger att vi definitivt var personer som Hitler skulle ha ”utrotat”.  Sedan lägger hon till ”och även jag med för den delen” eftersom hon själv var mörkhårig.

Jag blev väldigt kränkt över hennes ord och kände mig utpekad och annorlunda. Från att aldrig reflekterat över mitt utseende på det sättet gjorde hon att jag kände mig konstig. Denna händelse blev också en barriär mellan mig och läraren. Trots att mina klasskamrater tyckte väldigt mycket om henne och pratade om vilken bra lärare hon var kunde jag aldrig känna igen mig i deras ord utan jag tyckte aldrig om henne efter det.

Denna händelse har fastnat i mig och jag kommer än idag, 20 år senare, ihåg hur jag kände mig och hur orättvist det kändes att bli utpekad på det sättet. Idag är jag själv lärare och har lärt mig att det är oerhört viktigt hur vi bemöter elever och vad vi säger till dem. Något vi tycker är en bagatell kan vara väldigt stort för en annan människa och det kan följa med en person resten av livet.   

fredag 8 mars 2013

Det vidgade textbegreppet

I tisdags hade vi vår andra träff i genreutbildningen.

Vi presenterade alla upplägget till den första lektionen med förförståelse inför ämnet, i vårt fall ett kapitel i samhällskunskap på grundläggande nivå. Det var roligt att höra av de andra grupperna att film och bild är ett aktuellt verktyg.

Vi fortsatte våra lektionsplanering och har även där tänkt arbeta mycket med bilder.

För mig är det intressant att höra andra lärares tankar och idéer. Vi har ju alla vår "hemmablindhet" och det är nyttigt att få tillfälle att lyssna till andra.

/ Lisa

onsdag 6 mars 2013

Andra träffen

Stina började med att dekonstruera en argumenterande text. Om jag har förstått det rätt är det läraren som första gången går igenom vad som är typiskt för texttypen. Nu funderar jag på hur man gör detta på bästa sätt. Kan man ta allt på en gång eller bör man dela upp introduktionen. Det kan inte vara helt lätt för eleverna att förstå vad det hela går ut på. Hur många gånger måste man visa? Antar att det ger sig efter att man har testat själv några gånger.
Vad har jag mer tagit med mig från eftermiddagen? Jo, att vi var rörande överens om hur vi fångar upp förförståelsen som är så viktig.”
”Det flippade klassrummet” är intressant ur många synvinklar. Jag tänker främst på de med t.ex. läs- och skrivsvårigheter som ofta råkar ut för läxor som de inte klarar av. Om läxan är att se en film som intro till ett avsnitt klarar alla av det. BRA läxa!!
Vi skulle även skriva en egen argumenterade text tillsammans. Lärorikt att själv testa elevernas uppgifter. Inte helt lätt för oss heller!
När det gäller gruppens eget arbete med temat ”Du och jag och samhället” har vi kommit ytterligare en bit på väg. Vi kommer att jobba mycket utifrån de bilder som finns i boken och vi ska även försöka hitta andra bilder för att presentera ämnet. Det blev en hel del diskussioner om när vi skulle lägga in introt för argumenterande text. Vi enades om att vi skulle börja introducera textgenren ganska tidigt.
Till sist kan jag säga att jag ser fram emot att få testa det jag lärt mig tillsammans med elever.

tisdag 5 mars 2013

Träff 2

Idag har vi fått visa hur vi tänker oss att introducera våra olika ämnen, och det var roligt och intressant att se hur de andra grupperna tänkte. Gemensamt var att alla tänkt använda sig av media i introduktionen.

Sedan satt vi i våra respektive grupper och planerade för ett fortsatt arbete om det aktuella ämnet, i vårt fall "Du och jag och samhället". Vi kom på ett bra sätt hur vi ska gå vidare med ämnet samt även hur vi ska implementera argumenterande texter i arbetet.

Det känns som att vi är på rätt väg och att arbetet kan utvecklas till någonting bra och användbart! /Linda

Här får man tänka till...

Roligt att få tränga in i generpedagogikens olika delar tillsammans med gruppen. Mycket känns lite svårt men det känns lättare när vi pratar ihop oss i vår grupp. Vi kom j en bit på väg tycker jag. Nu måste jag läsa på lite mer bara och hålla kunskaperna vid liv. 
Hej från Anna 

Inför genrepedagogik till alla i alla ämnen



Vi anser att genrepedagogiken är en framgångsfaktor för att vi ska kunna uppnå en skola för alla.

För det första kan alla elever delta i undervisningen i genrepedagogik, eftersom det finns en tydlig struktur där man gemensamt i grupp jobbar igenom texter.

För det andra är genrepedagogiken som en brygga mellan olika ämnen, därför att olika texttyper ingår i alla ämnen.

För det tredje gynnar genrepedagogiken de elever som har ett annat modersmål än svenska, för att de blir vana att reflektera över olika texttyper och förstår att man kan se på texter på olika sätt. Det är inte alltid som en rättstavad text har det bästa innehållet.

Sammanfattningsvis anser vi att fler elever skulle nå målen i fler ämnen i både grundskolan och gymnasieskolan om man använde genrepedagogik. Alla lärare måste anta utmaningen att få fler elever godkända genom att testa genrepedagogiken.

tisdag 19 februari 2013

Reflektion

Idag har vi haft vår första träff i genrepedagogik. Vi har pratat om vad genrepedagogik är, och vad språkutveckling är.

Som ju även genrepedagogiken förespråkar tycker jag att man lär sig bäst genom samarbete. Vi har fått diskutera och samråda med varandra. Att vi i grupp fick sammanfatta genrepedagogiken i fem punkter var bra och gjorde det tydligt.

Vi har även utifrån intresse valt ett område att fördjupa oss i. "Du och jag och samhället" valde jag, och det känns roligt att få fördjupa sig i det och planera för hur det kan introduceras och användas i klassrummet.

/Linda:)
Intressant eftermiddag om genrepedagogik och språkutvecklande undervisning. Vi är en mycket blandad grupp och det blir intressanta diskussioner.

Kommentar av Anna

Trevligt att vi kommit igång och nu har vi gjort en blogg också.

På G

Nu är vi på gång med kursen och bloggen. Det känns härligt tyckerjag!

Träff 1

Idag har vi haft vårt första tillfälle i Genrepedagogik. Vi utgår från boken Samhällskunskap 1 och valde att arbeta med avsnittet "Du och jag och samhället". Vår målgrupp är studerande på grundläggande samhällskunskap.

Introduktionen av ämnet blir en brain storming av nyckelorden samhällle, mångfald och demokrati. Efter det ser vi filmen "Det mångkulturella Sverige", 28 min., och diskuterar sedan hur nyckelorden kopplas till denna samt vad vi såg och vad vi lärde oss.
Nu har jag gjort min första blogg!!! Intressant!!
test