onsdag 10 april 2013

Träff 4

Vi har pratat om lässtrategier och hur viktigt det är att lärare ger eleverna nycklar för att förenkla deras läsande så att de verkligen förstår vad de läser och kan ta till sig en text. Något som kan vara självklart för oss lärare är inte självklart för eleverna. Hur förstår man en text? Vad gör man med ord man inte förstår? Fastän man exempelvis tycker att man repeterar och förklarar övertydligt är det inte säkert att det har fastnat eller att eleverna förstått. Så att ge dem strategier för hur de ska läsa och lära in något samt repetera fastän man tycker att man tagit upp samma sak gång på gång känns viktigt för mig. Att tillsammans diskutera svåra ord är en bra strategi, eller att de får sitta i grupp och fråga varandra. Oftast är det alltid någon som vet, eller så får de efter diskussion fråga läraren.
Tråkigt nog verkar det som att lässtrategier inte alls berörs under grundskolan och det är tråkigt att elever inte får lära sig detta från början av deras skolgång. Hoppas att det sker en förändring så att fler elever blir hjälpta!

I vår grupp arbetade vi även med en faktatext som handlade om Kvinnan i hinduismen där vi skulle arbeta med att dekonstruera texten. Det var intressant att arbeta på det sättet och plocka ut olika språkliga drag från texten. Det var lite klurigt att veta vad som exakt menades med aktionsprocess och nominalgrupp men till slut fick vi till det. Texten hittas längre ner på denna blogg.

Efteråt fortsatte vi att arbeta med vårt egna projekt i gruppen och kom fram till att det i presentationen ska fokuseras på den berättande genren. Det börjar närma sig presentation och nästa gång skulle jag vilja att tiden främst fick användas till detta. Det är även alltid intressant att höra hur det arbetas genrepedagogiskt på grundläggande och hur det mottagits av eleverna. Så Stina och Theresa får gärna berätta om det inledningsvis.

Lässtrategier
Eftersom jag jobbar med elever som ofta tycker att det är jobbigt att läsa arbetar jag mycket med olika strategier för att förstå texter. Jag försöker vara med när eleven ska ta sig an en ny text och påminner om hur viktigt det är att läsa rubriker, titta på bilder och fundera kring vad de redan vet i ämnet, INNAN de börjar läsa. Detta är ett steg som eleverna ofta glömmer eller helt enkelt hoppar över. För att få detta till en rutin måste jag påminna MÅNGA gånger. En annan sak som jag har märkt är att eleverna har svårt att lita på att det de redan vet kan vara värt något i sammanhanget. Sen har jag också upptäckt att det är viktigt att förklara vad det betyder att läsa mellan raderna. Jag har ofta fått höra kommentaren att ”det står ju inte i texten”. Undervisning i att läsa mellan raderna kan behövas!
Den avslutande strategin, att sammanfatta det viktigaste med egna ord, är ett kapitel för sig och det skulle kunna skrivas mycket om det. De elever som har problem med läsförståelsen tycker ofta att allt är lika viktigt. Då blir det ett stort arbete att lära sig förstå vad som är kärnan i texten, så den diskussionen väntar vi med.

Faktafamiljen
Jag tyckte att dekonstruktionen av faktatexten fungerade riktigt bra, men lätt var det inte. Den här texten var svårare än de som vi har jobbat med tidigare.
Jag förstår att egentligen är det inte så konstiga saker som vi ska leta efter när vi dekonstruerar en text, men de grammatiska begreppen om används inom genrepedagogiken är nya och inte helt lätta att förstå. Nu vet jag vad t.ex. aktionsprocesser är, men det tar ett tag att sätta sig in de begrepp som används och verkligen förstå vad som menas.

Faktagengre

Igår fick vi jobba med Faktagengre och då valde vi en text om Kvinnor och hinduism. Vi försökte angripa den gengrepedagogiskt och det kändes bra även om jag känner mig osäker så börjar man ju förstå lite hur man ska tänka. Resultatet har Linda M satt in här på bloggen.
I vår grupp var Lisa borta, men vi andra försökte resonera och prata om hur vi på ett bra sätt ska kunna redovisa vår samhällstext. Just nu lutar det mot att vi använder den berättande gengren. Vi tror att vi ganska lätt också kan få in lässtrategier i vår lektionsplaneringen.
Till nästa gång önskar vi att vi kan få jobba med vår redovisning mer.

Det kändes roligt att jobba med detta idag också, men tiden är känns kort och sen när man lite trött på eftermiddagen blir jag inte så effektiv. Man vill mer än man orkar.

tisdag 9 april 2013

Faktafamiljen - dekonstruering av text

Kvinnan i hinduismen

Efter att ha läst texten kom vi fram till att det är en konsekvensförklaring. Detta eftersom texten utgår från Manus lag och hur denna lag, trots att den inte är officiell, väger tungt i Indien. (Texten finns på Sky Drive).
Konsekvenser av denna lag är bland annat att kvinnan bör hållas beroende av män under hela sitt liv, ofödda flickor aborteras och kvinnan bör gifta sig så snart som möjligt. Det finns även ett fenomen som kallas brudbränning. Om en man och hans familj känner sig missnöjda med kvinnan kan hon bli bränd genom en ”olycka”.

En slutsats av texten visar att moderna kvinnor och feminister anses motarbeta traditionella kulturer och gå västerlandets ärenden. En annan är att kvinnor som arbetar med jämställdhet  idag försöker ta hänsyn till de religiösa traditionerna, och genom att använda den kvinnliga kraften kan man fokusera på kvinnors situation och ställning och därmed påverka samhället.

Språkliga drag i texten

Rubriken Kvinnan i hinduismen är ett påstående. Deltagarna är allmänna; indiska kvinnor och feminister. Det är flera deltagare.
De aktionsprocesser vi hittat i passivum är hållas, tämjas, aborteras, konfronteras.
Vi hittade några orsaksbindeord ex. därför, eftersom, nämligen, om.
Nominalgrupper finns och exempel är änkebränningen, brudbränning och hindunationalisterna.
I texten finns många ämnesspecifika ord, vilka man kan finna i texten ovan.

/Linda, Ewa och Anna